N�gra av traditionens definitioner och teser
Som formulerades av Kurt Almqvist; ed. OmarKN


skapelsen
För medeltiden utgjorde skapelsen en ständigt förnyad verkan av den gudomliga Akten, den Första Orsaken (Causa Prima); och denna 'verkan' bar inom sig en hierarki av principer, av vilka de högre - änglavärlderna, symboliserade av de kring jorden välvda planetbanorna - i sin tur var 'orsaker' {causae secundae} till de lägre.

universell
Den verklighet som överstiger den kroppslig-själsliga eller grovstoffliga-subtila skapelsen. Det är i denna betydelse synonymt med termen
metafysik
i dess egentliga mening av 'bortom-det-fysiska-varande' ty det fysiska omfattade för grekerna ej blott den kroppslig-materiella skapelsen ... utan ochså de själslig-subtila eller osynliga elementen i världen och männsikan. (universell se även nedan a) och b)
Det 'universella' eller 'metafysiska'... sträcker sig, 'uppifrån' sett, från och med det rent Gudomliga till och med det 'andliga' eller 'intellektuella' - en term som är bildad av scholastikens* ärvda begrepp intellectus**. LK-13

andlig eller intellektuell
syftar utöver det individuellt mentala och används endast om de element som bygger en bro mellan männsikan eller världen och Gud. LK-16

*från Aristoteles ärvda begrepp
**[enligt Mästar Eckeharts sats om intellektet som fri från beroendet av mentala element]:
' Något finns i själen som är oskapat och oskapbart;
om hela själen vore sådan, vore den oskapad och oskapbar; och det är intellektet'.
LK-46 n.9 (denna sats betecknades felaktigt som 'kättersk' av kyrkan år 1329) (se även)

***Det intellektuella
hänför sig inte direkt till Gud ... utan är det element i skapelsen - och ... i männsikan - som omedelbart speglar Honom och förmedlar Hans Ljus till skapelsens fin- och grovstoffliga del, motsvarande 'själen' och kroppen hos männsikan.

anden
är alltså, vid sidan av kropp och själ, ett tredje element, som är nödvändigt för att den mänskliga varelsen skall bli hel. (jmfr 1Tess 5:23) LK-13 (se även nedan)

[männsikan]
Emellertid är det bara kroppen och själen som bildar männsikan som sådan, hennes dödliga del; anden utgör -samtidigt som den är 'vår' - något som går utöver oss som 'jordiska' varelser. (jmfr Ps 82:6)LK-13/4

Att anden
kan fatta det som går utöver den brutna eller mångfaldiga, alltså den stoffliga delen av skapelsen beror på att den själv, i motsats till det mentala
förståndet (ratio),
är obruten och omedelbar i sin funktion. Därigenom kan anden sägas vara en sorts
intuition.
René Guénon
betecknade den som
den intellektuella intuitionen
... Andens överstigande av mångfalden, ... uttrycks just av att den är
universell,
ty detta ord kommer av latinskt uni-versus, 'det i riktning mot Enheten vända':

andens spegel
är ständigt vänd mot Gud och samlar den splittrade kroppslig-själsliga skapelsen i Enheten av Hans Ljus. LK-14

individuell = formbunden,
(skapelsen i sin aspekt av en ändlöshet mot varandra avgränsade former) LK-14

över-individuell
(den universella eller andliga delen av skapelsen ... som är 'tillvänd Enheten') LK-14

kosmos
helhet av alla ... (oräkneliga formbundna och över-formella) världar, (och inte) blott summan av de 'himlakroppar' bland vilka jorden befinner sig.LK-15

Ordet
universell
(får inte) förväxlas med 'generell'. Det
generella
är blott en sammanfattning i något avseende av individuella företeelser och har alltså i motsats till det 'universella' ingen transcendent karaktär.LK-15

 

Tes 1
'Den moderna männsikan' tror sig inte kunna nå kunskap om världen och sig själv annat än genom mätning, vägning och räkning av fakta i sinnevärlden och logiska slutledningar på grundval av dessa undersökningar - den metod som man kallar den empiriska. LK-28

Tes 2
I kraft av den quasi-religiösa tron på att denna metod [se ovan tes 1] är den enda vägen till kunskap förlöjligar den moderna männsikan den traditionellt österländska natursynen liksom ochså den västerländska från före renässansen. LK-29

Tes 3
Den traditionelle kosmologin grundade sig på helt andra principer än den nutida naturvetenskapen och psykologin. I enlighet med den helhetssyn som förr rådde och enligt vilken Gud - för att tala med Paulus i 1 Kor. 15:28 - var 'allt i alla', föll det inte männsikan in att undersöka hur världen var beskaffad 'i sig själv', ty i dessa människors ögon - eller snarare i den elits ögon som var metafysisk medveten - fanns världen helt enkelt inte till som isolerat 'faktum' utan blott som ett symboliskt uttryck för Gud eller den med Gud identiska Anden. LK-29

Tes 4
Genom dessa korrespondenser blir världsalltet till den harmoniska helhet som ensam kan uttrycka Gud, all verklighets Ursprung och Mål. Dessa makrokosmiska proportioner eller rytmer finns - och lever - ochså i männsikan, mikrokosmos, tack vare hennes väsensenhet med allt skapat; och hon kan uppfatta dem genom det intuitiva kunskapsorgan som det över-rationella intellektet (intellectus) utgör. LK-30

Tes 5
Det är ... den moderna nuturvetenskapen som begränsar sig till det ändliga, nämligen genom att artificellt avskära kunskapen om världen från kunskapen om Gud. LK-31

Tes 6
Nutidens männsika förväxlar det 'oändliga' - l'Infini, the Infinite [das Ewige ] med det 'ändlösa' - l'indéfini, the indefinite [Unendlichkeit]. Oändligheten är det ändligas upphävande, medan ändlösheten innebär ett allt vidare uttänjande av det ändliga. Genom att förneka oändligheten har den moderna männsikan dömt sig själv till detta krampaktiga uttänjande - bit för bit - av det ändliga, ty det ligger nu en gång i hennes natur att inte nöja sig med detta senare [ i.e. uttänjandet av det ändliga].

citaten hämtades ur
LK
Almqvist, Kurt; Livklädnaden som revs sönder; Natur och Kultur; Stockholm 1967

Text i [ ] parenteser är mina egna anmärkningar, O N.