"Det islamiska kalifatet" var ett begrepp som Profetens följeslagare, må Gud vara nöjd med dem, accepterade för att beteckna ett enande av muslimerna och deras angelägenheter under en administration som skulle upprätthålla islamisk lag [Shariya] och skydda deras liv, värdighet och rikedom.
Men kalifatet är inte en teologisk fråga; det handlar snarare om [den islamiska] lagen som [i sin tur] är föremål för särskilda lagliga villkor. Det är ett möjligt sätt bland andra som skulle kunna ersättas i dag med andra medel för att uppnå enighet mellan nationer, så att de kan samverka och komplettera varandra.
Faktiskt är det så att genom många århundraden var somliga muslimska länder oberoende av kalifatet och kunde fortfarande upprätthålla religionen, skydda lagen och de heliga platser och garantera fred och säkerhet vilket fortfarande är fallet på många håll.
Vår religion lär oss att hur vi uppfattar [Islam] bygger på betydelser [av situationer, förhållanden och begrepp], och inte på ord och former [dvs. inte på ytterligheter, men istället vad olika ord och begrepp betyder enligt den islamiska, 1000-åriga traditionen].
Följaktligen finns det ingen religiös plikt som påbjuder strävandet efter att inrätta ett kalifat med våld, även om vi antar att detta är möjligt att göra det [vilket det inte är!]. Hur är det då för dem som ”sprider fördärv i landet”, som dödar oskyldiga, terroriserar de svaga, förstör moskéer och kyrkor, och GRÄVER UPP gravar? Som Ibn Qayyim rapporterade, förstörde Profeten Muhammed, Guds frid och välsignelser över honom, och de fyra rättledda kaliferna aldrig en kyrka, synagoga eller tempel!
Översättning: ACN
NB: Alla ord i hakparenteser […] och […] är mina kommentarer,
men Allah vet mest och bäst!
Från:
This is Not the Path to Paradise - Response to ISIS
avsnitt 5: Counsel for the Youth
[binbayyah.net]
Shaykh Abdallah bin Bayyah
President, Forum for Promoting Peace in Muslim Societies September 14, 2014
Abu Dhabi
Dokument skrivet av 250 muslimska lärda och tänkare.
andra länkar:
-
START ◊ Gå till DEL 8. Fredlig samexistens med religiösa minoriteter 
vs.2.2
