|
(Med över 125 ledande Ulemas underskrifter )
Hur kan Abu Muhammad al-Adnani påstå att "Guds löfte" är det så kallade kalifatet? Även om det antas att hans påstående är korrekt, borde han ha sagt: "det är från Guds löfte". Dessutom finns det ett annat språkligt fel; där han har tillämpat ordet ’istikhlaf’ (arv/ succession) för att hänvisa till det så kallade kalifatet. Bevis på att detta inte är den korrekta användningen av ordet kan ses i följande vers:
{ Han sa, "Kanske skall er Herre förgöra er fiende och ge er [hans] land i arv (yastakhlifakum) och sedan låta er visa ert sinnelag med era handlingar. }
(Al-A'raf, 7: 129).
Arv/ succession (istikhlaf ) innebär att de har bosatt sig på marken i stället för ett annat folk. Det betyder inte att de är de styrande i ett visst politiskt system. Enligt Ibn Taymiyyah, finns det ingen tautologi i Qur'an1. Det finns en skillnad mellan "Kalifatet" och "istikhlaf”.
Al-Tabari säger i sin Koranexeges (tafsir): "(ska) göra er (till) efterträdare (yastakhlifakum ): Det betyder ’Han kommer låta er följa efter dem (ärva) (ENG: succeed) i deras land efter deras undergång; var inte rädda för dem eller för något annat folk.’2 "Detta bevisar att innebörden här av ’istikhlaf ’ inte är styre utan snarare bostad på sin mark, dvs. att man bor på sin mark.
Det är inte tillåtet att ständigt tala om att ”förenkla saker och ting”, eller att plocka russin ur kakan med ett utdrag ur Koranen utan att förstå det inom sitt fulla sammanhang. Det är inte heller tillåtet att säga: ”Islam är enkel, och profeten ﷺ - Guds välsignelser och frid vare med honom - och hans ädla Följeslagare var enkla, varför komplicera eller krångla till Islam?”
Det är just det som Abu al-Baraa 'Al-Hindi gjorde i sin online video från juli 2014. I den säger han: "Öppna Koranen och läs jihadverserna och allt kommer att klarna … alla lärda talar om för mig: ’Det här är en lagstadgad skyldighet (fard ), eller det där är inte en rättslig skyldighet, och att det är inte tid för jihad’… glöm alla dessa och läs Koranen och du vet vad jihad är.”
Folk måste förstå att profeten ﷺ - Allah's välsignelser och frid vare med honom - och hans ädla Följeslagare klarade sig med så få materiella ting som möjligt, utan komplicerad teknik, men de var större än oss alla i kunskap, juridik och intellekt, och ändå var det bara ett fåtal Följeslagare som hade behörighet att utfärda fatwor.
Gud 
- må Hans Majestät vara upphöjd - säger i Koranen:
{… Säg: "Är de som vet lika med dem som inte vet?" …} (Al-Zumar, 39: 9).
Gud - må Hans Majestät vara upphöjd - säger också:
{… Fråga folket som kommer ihåg om du inte vet.} (Al-Anbiya ', 21: 7); och:
{… Om de [i stället] genast underrättade Sändebudet och dem i deras gemenskap åt vilka anförtrotts myndighet och ansvar skulle de bland dem som [sysslar med att] utforska sanningen kunna klarlägga [ryktets betydelse].…} (Al-Nisa ', 4: 83).
Således är rättspraxis/juridik ingen enkel sak, och inte vem som helst kan tala med auktoritet om det eller utfärda fatwor (religiösa påbud).
Gud - må Hans Majestät vara upphöjd - säger i Koranen:
{… Men bara människor som har förstånd låter sig förmanas.} (Al-Ra'd, 13:19).
Och profeten Muhammed ﷺ - Allah's välsignelser och frid vare med honom - sa:
”Den som talar om Koranen utan kunskap bör invänta sin plats i Elden.”3
Det är också hög tid att sluta med att lättvindigt säga ”de är män, och vi är män”; de som säger detta har inte samma förståelse och urskillningskraft som de ädla Följeslagare och imamer av de fromme förfäderna (al-Salaf al-Saleh) till vilka de hänvisar.
Det finns två typer av meningsskiljaktigheter: klandervärda och lovvärda meningsskiljaktigheter. Beträffande den klandervärda meningsskiljaktigheten, säger Gud - må Hans Majestät vara upphöjd - i Koranen:
{Och de som fick skriften blev inte osams, utom först efter ett tydligt bevis hade kommit till dem.} (Al-Bayyinah, 98: 4).
När det gäller lovvärda meningsskiljaktigheter, säger Gud - må Hans Majestät vara upphöjd):
{… sedan vägledde Gud dem som trodde till sanningen … om vilken de var oense,…} (Al-Baqarah, 2: 213).
Detta är yttrandet från Al-Imam al-Shafi'i i Al-Risalah, de andra tre imamerna och alla lärda sedan över tusen år.
När det finns en meningsskiljaktighet bland framstående lärda, bör den barmhärtigare lösningen (det barmhärtigare alternativet), dvs. den bästa väljas. Stränghet eller hårdhet bör undvikas,…
• nästa del följer här [LINK]
Ibn Taymiyyah säger i Majmu’ Al-Fatawa (Vol. 13, p. 341), ”Tautologi i det [Arabiska] språket är sällsynt och i Koranen ännu mera sällsynt eller existerar inte där.” Al-Raghib Al-Asfahani säger i Mufradat Al-Qur’an (p. 55), ‘This book is followed … by a book that informs the use of synonyms and their subtle differences. By doing so, the uniqueness of every expression is distinguishable from its synonyms.’↩
Tafsir Al-Tabari (Vol. 9, p. 28).↩
Narrated by Al-Tirmidhi i Tafsir Al-Qur’an, no. 2950.↩
|
|
 |
START ◊ Gå till del 05 Det barmhärtigare alternativet
vs.1.1